Kapitel 4 - Dom är...

Förlåt för att jag inte har skrivit på ett tag, jag har haft fullt upp! Men nu kommer del 4;

- … i trädet, säger jag.
- Men hur? Vem? Var? När? Frågar Lars.
- Når du gick ut ur bilen, svarar jag, så flög det in en skata som såg att dina nycklar blänkte, så skatan tog dom ur bilen och flög upp i trädet. Den enda som såg det var Lassie för vi stod med ryggarna mot bilen, så Lassie såg skatan komma och ta nycklarna. Och när hon skällde så visste hon att skatan hade tagit dom.
- Vi behöver en stege, säger jag.
- Har du en stege? Frågar jag.
- Ja, det är klart att jag har en stege.
- Var? Frågar jag och tittar på Lars besvikna min.
- I förrådet, svarar han med samma min och en konstig röst.
- Var är nyckeln dit då? Frågar jag.
- På nyckelknipan och i huset, svarar han. Men vänta! Skriker han, där kommer grannarna, dom har en.
- Vänta! Skriker han och flaxar med armarna. Vänta! Vänta! Vänta! Skriker han igen.
Bilen stannar och Lars springer fram till den.
- Har ni en stege som jag kan få låna?
- Nämen hej Lars!, säger grannen, det är klart att vi har en stege men jag vet inte om jag vill att du ska låna den med tanke på vad som hände förra gången.
- Okej då, men jag klättrar, du håller, svarar grannen.
- Ja, just det, detta är Jens som jag har pratat så mycket om, säger Lars.
- Jasså, hej Jens! Martin var namnet, säger grannen.
- Jag vet inte hur jag ska tacka dig.
- Jag hämtar stegen, säger Martin och kör upp för den långa branta backen.
Efter fem minuter kommer Martin tillbaka och han har stegen med sig.
Martin ställer stegen vid trädet och säger till Lars att hålla stegen. Martin klättrar långsamt upp.
- Jag har dom, ropar Martin.
Martin klättrar ner med nycklarna i handen.
- Här, säger Martin när han har kommit ner.
- Jag vet inte hur jag ska tacka dig, säger Lars.
- Det räcker med en kopp kaffe och lite kakor, svarar Martin, och jag hörde att Jens har en hund som jag gärna vill se.
- Ja, men kom in då, säger Lars.
- Tack, tack, säger Martin, det ska bli gott att äta lite.

- Mmm, vad gott, säger Martin.
- Vof, vof, säger Lassie.
- Nämen, här är ju lilla Lassie, säger Martin och klappar Lassie på huvudet.
- Men Jens, säger Lars, ska du inte berätta nu?
- Jo visst, svarar jag.
- Vad ska du berätta? Frågar Martin.
- En historia, svarar jag.
- Vilka är med? Frågar Martin.
- Jag och några fler, svarar jag.
- Men berätta då, säger Martin ivrigt.
Av: Eva.L © Copyright