Kapitel 2- På väg till morbror

Vi sitter i morbror Lars stora blåa bil.
Morbror Lars har radion på högsta volym.
- Gillar du denna låten, Jens? frågar han.
- Ja, ljuger jag. Jag har ingen lust att prata. Jag hatar den låten annars. Jag är inte den typen som lyssnar på musik. Jag gillar bara att vila och tänka.
Jag gillar inte att vara med barnen i klassen. Killarna busar bara och tjejerna har två gäng som nästan alltid bråkar, och när dom inte gör det så är dom tillsammans och pratar om mode och smink. Då börjar dom oftast bråka.
Men morbror Lars har inga barn, så jag tror att jag kommer att trivas.
Första gången jag var hos morbror Lars var jag fem år och det var då jag fick Lassie. Då var Lassie två år.
Äntligen var låten slut.
- Var är Lassie? frågar jag.
- Va? säger morbror Lars som fortfarande har radion på högsta volym.
- Var är Lassie? upprepar jag.
- Aha, Lassie, säger morbror Lars, hon är hemma. Hemma hos mig.
- Du morbror Lars, kan jag kalla dig för Lars? undrar jag.
- Visst, svarar Lars, kalla mig för vad du vill.
- Okej, svarar jag.
© Copyright av Eva. L